Läsvärt
"Jag har ofta fått beröm och lite avund från andra för att jag "vågar" vara så naturlig i mitt utseende, smink och liknande. Men jag vet inte ifall jag kan skylla ifrån mig att jag "vågar" vara naturlig eftersom jag är otroligt rädd för vad andra dömmer mig för och vill i stort sett alltid se så bra ut som möjligt så anledningen till att jag "vågar" är för att jag är lat kanske? För lat för att kanske gå upp de där 20 minuterna extra för att lägga till de där extra penseldragen i ansiktet eller för snål för att ta hand och fixa mina medfödda ovanligt korta och raka ögonfransar?
Jag såg ingen anledning till att använda smink fram tills sjunde klass då jag hade en ganska snabb men grov fjortistid. Den gick över senare men lite smink hängde kvar i nått år tills jag "la av" med det nästan helt igen. Idag använder jag endast några små drag med solpudret för att få lite liv i ansiktet om jag ska iväg och efter att jag fyllde 18 och fick börja gå ut så fick jag ta tag i det där med sminket och fixa lite färg på ögonlocken och mascara på mina korta fransar.
Men jag känner mig mer bekväm i det tunna lagret solpuder ute bland folk eller med ansiktet helt naken hemma än med de extra penseldragen när jag går ut på helgerna. Folk säger hela tiden "Jag önskar att jag också kunde gå utan smink som dig, du passar så bra i det!" Men sanningen är nog bara att alla är vana vid att se mig utan det, hade alla tvättat bort allt från ansiktet i någon månad eller två hade även dem vant sig vid det utseendet och "passat" i det.
Jag tycker att naturligt är vackrast, jag vill inte se ut som en plastig Barbie med lager puder, concealer, ögonskugga, eyeliner, rouge och mascara. Hade jag velat se ut som en Barbie docka hade jag sparat ihop pengar för att operera tuttar, näsa, läppar, ögonbrynslyft och säkert massa annat. Jag kan väl inte säga att jag är "nöjd" med min kropp eller mitt utseende men jag accepterar så som jag ser ut och tänk vad mycket lättare det hade varit i "tjejvärlden" om alla gjorde det. Tror att många skitsnack och förolämpningar hade dött ut då.
Jag bryr mig om vad andra tycker, men jag bryr mig inte om dem som ska dömma mig för onödiga saker. Dem som jag bryr mig om som tycker något om mig är dem som skiter fullständigt i om jag väger 50 kg eller 100 kg, dem bryr sig inte om ifall min bröst är i A kupa eller DD kupa, dem bryr sig inte om ifall mina läppar är smala som sträckt eller fylliga. Dem tycker om och bryr sig om mig för den personen innanför den där kroppen jag har och den dagen jag vill och kommer att ha ett förhållande är jag inte ute efter han där som bara bryr sig om storleken på melonerna och bara är ytlig, just den där killen är nog inget för mig ändå haha.
Jag vet att det är många yngre som läser min blogg så det är därför jag skriver detta inlägget, för kanske kommer åtminstone en tjej ha dessa orden i tankarna när hon börjar bli tonåring och alla börja lägga lager smink i ansiktet, i slutändan är dem alla bara avundsjuka för att just Du ser så fantastiskt bra ut naturligt medans dem känner sig nakna och fula utan sminket. Sen tycker nästan alla att man blir lite extra fin och man får extra komplimanger när man fixar sminkningen på helgen när man ska ut och ha skoj medans dem flesta ser likadana ut skillnad från den guldiga/silvriga ögonskuggan på ögonlockarna.
Naturligt är så fruktansvärt vackert och det tror jag att alla mina vänner tycker, jag hoppas att fler tjejer kommer att känna sig fina som dem är naturliga och se sina speciella vackra drag som ingen annan har och inte störa sig på det där som dem inte har men som "alla andra" har. Sen är det förbannat svårt att gå från att kritisera sig själv framför spegeln varje dag till att bli nöjd med sig själv för det finns ingen som kommer att blir hundra procent nöjd med sig själv, men att acceptera är ett steg framåt för att sen kunna vara nöjd och stolt över ens egna alldeles speciella drag och vackra sidor.
Något jag vet att jag kan glädjas åt är att hur fantastsikt fräsch jag kommer att se ut vid 40+. Visar denna bilden för någon och det är ingen som kan gissa att jag fyller 19 i år. Får ofta frågan om jag är 14-16 och får ofta visa leg när jag kommit in på krogen för att jag ser så liten ut. Men jag har äntligen hittat fördelen i det med!"
- www.rsjulia.blogg.se
Jag såg ingen anledning till att använda smink fram tills sjunde klass då jag hade en ganska snabb men grov fjortistid. Den gick över senare men lite smink hängde kvar i nått år tills jag "la av" med det nästan helt igen. Idag använder jag endast några små drag med solpudret för att få lite liv i ansiktet om jag ska iväg och efter att jag fyllde 18 och fick börja gå ut så fick jag ta tag i det där med sminket och fixa lite färg på ögonlocken och mascara på mina korta fransar.
Men jag känner mig mer bekväm i det tunna lagret solpuder ute bland folk eller med ansiktet helt naken hemma än med de extra penseldragen när jag går ut på helgerna. Folk säger hela tiden "Jag önskar att jag också kunde gå utan smink som dig, du passar så bra i det!" Men sanningen är nog bara att alla är vana vid att se mig utan det, hade alla tvättat bort allt från ansiktet i någon månad eller två hade även dem vant sig vid det utseendet och "passat" i det.
Jag tycker att naturligt är vackrast, jag vill inte se ut som en plastig Barbie med lager puder, concealer, ögonskugga, eyeliner, rouge och mascara. Hade jag velat se ut som en Barbie docka hade jag sparat ihop pengar för att operera tuttar, näsa, läppar, ögonbrynslyft och säkert massa annat. Jag kan väl inte säga att jag är "nöjd" med min kropp eller mitt utseende men jag accepterar så som jag ser ut och tänk vad mycket lättare det hade varit i "tjejvärlden" om alla gjorde det. Tror att många skitsnack och förolämpningar hade dött ut då.
Jag bryr mig om vad andra tycker, men jag bryr mig inte om dem som ska dömma mig för onödiga saker. Dem som jag bryr mig om som tycker något om mig är dem som skiter fullständigt i om jag väger 50 kg eller 100 kg, dem bryr sig inte om ifall min bröst är i A kupa eller DD kupa, dem bryr sig inte om ifall mina läppar är smala som sträckt eller fylliga. Dem tycker om och bryr sig om mig för den personen innanför den där kroppen jag har och den dagen jag vill och kommer att ha ett förhållande är jag inte ute efter han där som bara bryr sig om storleken på melonerna och bara är ytlig, just den där killen är nog inget för mig ändå haha.
Jag vet att det är många yngre som läser min blogg så det är därför jag skriver detta inlägget, för kanske kommer åtminstone en tjej ha dessa orden i tankarna när hon börjar bli tonåring och alla börja lägga lager smink i ansiktet, i slutändan är dem alla bara avundsjuka för att just Du ser så fantastiskt bra ut naturligt medans dem känner sig nakna och fula utan sminket. Sen tycker nästan alla att man blir lite extra fin och man får extra komplimanger när man fixar sminkningen på helgen när man ska ut och ha skoj medans dem flesta ser likadana ut skillnad från den guldiga/silvriga ögonskuggan på ögonlockarna.
Naturligt är så fruktansvärt vackert och det tror jag att alla mina vänner tycker, jag hoppas att fler tjejer kommer att känna sig fina som dem är naturliga och se sina speciella vackra drag som ingen annan har och inte störa sig på det där som dem inte har men som "alla andra" har. Sen är det förbannat svårt att gå från att kritisera sig själv framför spegeln varje dag till att bli nöjd med sig själv för det finns ingen som kommer att blir hundra procent nöjd med sig själv, men att acceptera är ett steg framåt för att sen kunna vara nöjd och stolt över ens egna alldeles speciella drag och vackra sidor.
Något jag vet att jag kan glädjas åt är att hur fantastsikt fräsch jag kommer att se ut vid 40+. Visar denna bilden för någon och det är ingen som kan gissa att jag fyller 19 i år. Får ofta frågan om jag är 14-16 och får ofta visa leg när jag kommit in på krogen för att jag ser så liten ut. Men jag har äntligen hittat fördelen i det med!"
- www.rsjulia.blogg.se